Sysselsättning eller utbildning?

Figuren nedan sammanfattar tre centrala utvecklingstrender i Sverige under de senaste 20 åren.

1.    En relativt begränsad nedgång av sysselsättningsandelen i åldersgruppen 25-64 år.
2.    Ett dramatiskt fall i sysselsättningsandelen för unga i åldersgruppen 20-24 år. Nedgången är koncentrerad till åren 1991- 1994.
3.    En dramatisk ökning av andelen högskoleutbildade i åldern 25-34 år. Ökningen inleds i början av 1990-talet och andelen har sedan vuxit stadigt år från år.

 

Hur är dessa trender kopplade? En ledtråd ges av att de som 2005 är de äldsta i åldersgruppen 25-34 år var 20 år när krisen slog till i början av 1990-talet. De yngsta fyllde 20 år 1995 och fanns i åldersgruppen 20-24 år under slutet av 1990-talet.

Det är alltså samma människor som drabbas av den låga sysselsättningen i 20-24 års åldern som sedan dyker upp som högutbildade 25-34 åringar.

Innebär detta att det finns ett samband mellan låg sysselsättning i åldern 20-24 och hög utbildningsnivå när man passerat 25 årsstrecket?

Självklart. I första hand p g a att den tid man ägnar åt studier inte kan ägnas avlönat arbete. Men också för att svårigheter att hitta ett arbete gör dig mer motiverad att påbörja en högre utbildning. Dessutom kan det vara så att ett ökat utbud av högskoleutbildade i åldern 25-34 år kan göra det svårare för ej högskoleutbildade 20-24 åringar att hitta ett arbete. De blir helt enkelt utkonkurrerade av de som är äldre och bättre utbildade.

Den omvända situationen 1985 gjorde istället att få unga valde högre utbildning. När det var lätt att få jobb var det många som tvekade inför att skaffa sig en högre utbildning och dra på sig höga studieskulder. Den låga andelen högskoleutbildade var en viktig del av den kritik som de borgerliga riktade mot socialdemokraterna i början av 1990-talet. Den visade, enligt de borgerliga, att utbildning inte lönar sig i Sverige.

Nu är det istället den låga sysselsättningen i gruppen 20-24 år som oroar borgarna. Inte en gång i årets valrörelse har jag hört parollen ”det måste löna sig med utbildning”.  Istället föreslår den borgerliga alliansen en sänkning av arbetsgivaravgiften för de unga som i praktiken kommer göra det mindre lönsamt med högre utbildning.

Är detta en riktig politik? Nej, inte enligt min mening. Sveriges höga tillväxtsiffror visar att den satsning som gjorts på utbildning under de senaste femton åren har varit lönsam. Sverige behöver en välutbildad befolkning i framtiden för att klara av den ökade globala konkurrensen. Att subventionera lågutbildades sysselsättning är därför fel väg, men kanske en avspegling av att de borgerliga partierna inte längre anser att god ekonomisk tillväxt är en viktig framtidsfråga.

Sysselsättningen i gruppen 20-24 år kan förbättras på andra sätt. Det kanske viktigaste är att se till att gymnasieskolans yrkesförberedande linjer verkligen fungerar. Utbildningar som leder in i arbetslöshet bör avvecklas. Resurserna ska istället styras till sådana utbildningar som antingen ger jobb eller leder till framgångsrika högskolestudier.

Och även på högskolan finns det mycket att göra för att ungdomar snabbare ska nå en examen.