Ett klassiskt argument bland reaktionärer är att samhällsproblem orsakas av politiska åtgärder. Arbetslösheten beror på kontantstödet till de arbetslösa. Sjukskrivningar beror på att sjukersättningen är för hög. Fattigdom på att det finns socialbidrags. Om vi avskaffar bidragen kommer alltså problemen att försvinna.
Ett bevis på bidragens skadlighet som presenterats under senare år är de stora regionala variationerna i sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Ekonomer har förklarat att skillnaderna i sjukskrivningstal beror på olikheter i sjukskrivningskultur och många debattörer har hakat på.
Men titta på diagrammet nedan. På den horisontella axeln finns ohälsotalet för män i åldern 20-64 år i olika svenska kommuner. Ohälsotalet är summan av antalet sjukskrivnings- och förtidspensionsdagar per person. Den vertikala axeln visar medellivslängden i samma kommuner. Linjen visar det linjära sambandet mellan ohälsodagar och medellivslängd.
Budskapet är tydligt. Ju fler som är sjukskrivna och förtidspensionärer i en kommun, desto kortare lever man. Kommuner där antalet ohälsodagar är 60 per år lever man tre år kortare än i kommuner där antalet ohälsodagar bara är 30 per år. Snacket om att det inte ligger hälsoskillnader mellan skillnader i antalet sjukskrivningsdagar är alltså struntprat.
Alternativt är det något som jag har missat. Kanske beror den låga medellivslängden i bidragskommuner på att man kan kvittera ut ett särskilt förmånligt bidrag om man dör?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar