Några exempel:
@johannesf jag reagerade på att Sommestad utan belägg gav det fria skolvalet skulden för resultatkrisen i svensk skola.
Lena sommestad har sannolikt rätt i att folk före friskolorna uppfattade att alla skolor var lika bra. En illussion dock.
Thomas Böhlmark:
Lena Sommestad har en konstig syn på skolans utveckling under de senaste åren. Trots att ingen forskning hänvisar till det som hon säger, hävdar Sommestad att det fria skolvalet är en bidragande orsak till ökad segregation. Det är inte fallet, orsaken ligger i andra orsaker som bostadssegregation
Fakta i målet är följande:
1. Fram till 2000 låg svensk skola bra till kunskapsmässigt. Det visar bl a TIMSS studien 1995 och PISA 2000 . Enligt TIMSS låg svenska gymnasieelever i topp avseende matematik och naturvetenskap. Detta var elever som började i skolan på 80-talet och som alltså inte fått något betyg i mellanstadiet. Offer för flumskolan. Slutsatsen är att man inte kan skylla dåliga skolresultat på en socialdemokratisk flumskola under 1970-, 1980- och 1990-talen.
2. Det stora fallet i prestationer sker under 2000-talet. Detta visas tydligt i PISA 2003, 2006 och 2009 samt i TIMSS 2007.
3. Vad beror fallet på? Skolverket pekar på de ökade klyftorna mellan elever och mellan skola. Såhär såg det ut år 2000:
Sverige och Island har den lägsta "Between school variance", d v s kvalitetsskillnaden mellan skolor. Sveriges värde är 8,9. Att svenska skolor var likvärdiga är alltså inte någon "illusion" som Andreas Berg påstår utan att ha koll på de empiriska resultaten.
År 2009 har between school variance värde ökat till 21,7. I Finland däremot har skillnaden mellan skolorna minskat, från 10,7 till 7,7.
De ökade kvalitetskillnaderna är ett problem eftersom de går hand i hand med försämrade genomsnittliga resultat. Detta är ett samband som gäller generellt för de länder som är med i PISA, se vår rapport http://www.suda.su.se/SRRD/SRRD_2010_11.pdf.
Kan kvalitetsskillnaderna kopplas till skolvalet? Ja, det visar den rapport som jag hänvisade till nyss. De ökande skillnaderna är nämligen knutna till den skola där man går, inte till var man bor. Ökande skillnader kan alltså inte skyllas på ökande boendesgregation som Thomas Böhlmark hävdar.
Det som står kvar är alltså att skolvalet lett till ökande skillnader mellan skolorna vilket i sin tur lett till sämre genomsnittsresultat. Det finns alltså belägg, tvärtemot vad Wolodarski påstår.
Varför har då skolvalet denna effekt? Mycket talar för att processen drivs av att svenskfödda föräldrar och utlandsfödda föräldrar med hög utbildning väljer bort skolor med en hög andel utlandsfödda och en hög andel synliga minoriteter. Detta visar vi i vår rapport "Ethnic segregation and performance inequality in the Swedish school system: A regional perspective". Mekanismen har klargjorts av nobelpristagaren i ekonomi, Thomas Schelling. Enligt Schelling kan det räcka med en relativt svag preferens skolor med barn som domineras av den egna etniska gruppen för att det kumulativa resultatet av en valprocess kan bli en närmast total segregation. T ex om 90 % av alla svenskfödda inte har något problem med en skola där 10% av eleverna tillhör en minoritet men 10 % vill ha en en helt "vit" skola så kan resultatet av skolval bli att minoritetsandelen stiger mot 20 %. Med en så hög minoritetsandel reagerar ytterligare av de vita föräldrarna och väljer en annan skola och minoritetsandelen ökar ytterligare. Resultatet blir att ytterligare föräldrar finner situationen ohållbar och det enda jämviktsläget blir en helt segregerad skola. Att denna process kan ha tagit fart i Sverige visas av att de största kvalitetsskillnaderna mellan skolor uppstått i delar av landet där andelen synliga minoriteter är hög.
I Jordbromalmskolan som diskuterades i söndagens Agenda har vi sett en process som mycket liknar den process som Schelling analyserats. Sifforna nedan visar andel utlandsfödda i Jordbromalmsskolan, en ökning från 13% till 45% på 10 år.
| 1998 | 13% |
| 1999 | 18% |
| 2000 | 22% |
| 2001 | 27% |
| 2002 | 29% |
| 2003 | 29% |
| 2004 | 18% |
| 2005 | 26% |
| 2006 | 28% |
| 2007 | 23% |
| 2008 | 41% |
| 2009 | 33% |
| 2010 | 45% |
Det fria skolvalet i den utformning det har idag driver alltså Sverige mot en situation med allt mer segregerade skolor och med sämre skolresultat. Det var inte detta vi utlovades när skolvalet infördes och det är knappast detta vi vill uppnå med de 273 miljarder som skattebetalarna satsar på utbildningsväsendet.
****
Idag tisdag sällar sig Barometern till de som ifrågasätter Sommestads analys.
Idag onsdag upprepar BLT att det visst fanns skillnader.
Idag tisdag sällar sig Barometern till de som ifrågasätter Sommestads analys.
Idag onsdag upprepar BLT att det visst fanns skillnader.
