tisdag 1 mars 2011

Skolval och segregation

Statsvetaren Anders Lindbom vid den konservativa tankesmedjan Ratio har sedan mitten av 00-talet hårt drivit tesen att det är ökande boendesegregation, inte skolval som ligger bakom den ökade skolsegregationen.

Anders Lindbom stödjer sig på resultaten av en studie på data från 1990 till 2004 där han tillsammans med Ellen Almgren jämfört segregationen i de skolor där eleverna gick med segregationen i de bostadsområden där de bodde. Lindboms kan visa att etniska skolsegregationen ökat med 204 % men att den etniska boendesegregationen ökat med 93 %. Av detta drar han slutsatsen att skolvalet kan ha bidragit "något" till den ökade skolsegregation.  En riktigare tolkning av hans siffror vore kanske att säga att mer än hälften av den ökade skolsegregationen beror på skolval.

Ett problem med Lindboms studie är att de elever som går i en viss skola som regel är många fler än de som bor i de bostadsområden för vilka han beräknar boendesegregationen. Eftersom blandningen av befolkningsgrupper är större i en skola som hämtar elever från både villaområden och flerbostadshus än i bostadskvarter som omfattar bara villor eller flerbostadshus finns det här en risk att Lindboms siffror för boendesegregationen ger en överdriven bild av vilken roll boendesegregationen spelat för den ökade skolsegregationen fram till 2004.

Det hindrar inte att Lindbom om och om igen framhålls som en säker källa för att skolvalet inte driver på skolsegregation, nu senast i Liberal Debatt och i Lotta Edholms blogg, men även på Friskolornas Riksförbunds hemsida.

För att komma åt problemet med att bostadsområden och skolupptagningsområden kan vara olika stora har jag tillsammans med två forskningskollegor genomfört ett experiment där varje skola tillförs de elever som bor närmast upp till den punkt där skolan har uppnått samma antal elever som den har i verkligheten. Skolan har därmed blivit en (fiktiv) grannskapsskola. Om Lindboms tes är riktig skulle vi då få som resultat att segregationen i grannskapsskolorna är lika stor som den i de skolor som barnen verkligen går i. Är det detta man hittar?

Såhär ser siffrorna ut för åren 2000, 2003 och 2006 om vi ser till etnisk segregation:

           Närskola    Vald skola
2000           13,9            19,1
2003           14,5            20,3
2006           14,8            22,9

Boendesegregationen enligt detta mått (samma som Lindbom använt) har ökat med en enhet medan skolsegregationen ökat med fyra enheter. Det håller alltså inte skylla den ökade skolsegregationen på ökad boendesegregation.

Orsaken till att denna debatt flammat upp just nu är med stor säkerhet resultaten från PISA 2009 som publicerades i före jul. De visar en katastrofal utveckling i svensk skola sedan 2000 där skillnaderna mellan både skolor och elever har ökat drastiskt samtidigt som genomsnittsresultaten har fallit. Nu gäller det alltså att inte friskolereformen och skolvalet ska få skulden för det som har hänt. Men den studie som jag och mina kollegor genomfört (School Choice and Increasing Performance Difference: A Counterfactual Approach av John Östh, Eva Andersson och Bo Malmberg, Stockholm Research Reports in Demography 2010:11) visar att det inte är boendesegregationen som driver fram de ökande skillnaderna.

4 kommentarer:

bergh sa...

Hej Bo,

fk: Anders L är inte vid Ratio (utan vid Uppsala universitet, utstationerad i Gävle, vilket är mycket lätt att googla fram

http://www.ibf.uu.se/PERSON/anders/anders.html

och Ratio är inte heller en "konservativ tankesmedja" (näringslivsfinansierat forskningsinstitut vore korrekt, även det är lättgooglat

http://www.ratio.se/sv/om-ratio/vanliga-fraagor.aspx

Men min huvudfråga är följande (och den har jag ju redan ställt på din blogg, och på twitter): Ni visar väl inte att valfriheten orsakar kvalitetsfallet?

Bo Malmberg sa...

Anders L är vid Ratio enligt deras hemsida.
Ratio är som jag ser det konservativ i amerikansk mening

Huvudfrågan är om valfrihet bidrar till skolsegregation. I så fall kan vi med stor säkerhet säga att valfrihet har lett till sämre resultat.

Jonas Vlachos sa...

Att segregationen på skolnivå ökat är uppenbart men man kan diskutera hur viktigt skolvalet är. En fråga som er analys inte kan svara på är hur boendesegregationen hade påverkats med ett mer begränsat skolval. Då möjligheten till skolval kan få familjer som annars hade flyttat att bo kvar är denna kontrafaktiska fråga viktig - men svår - att svara på.

En kanske viktigare fråga i sammanhanget är om spridningen mellan eleverna ökat eller inte? Senaste PISA tyder på att så skett men senaste TIMSS pekade snarast på att fallet var störst i toppen (ett faktum använt av Björklund för att motivera mer ämneskunskaper i lärarutbildnibgen). Andra anlyser av betyg tyder på att spridningen varit konstant under lång tid. Vi vet med andra ord inte säkert men inget tyder på att eleverna i toppen förbättrat sina rsultat. Detta är svaghet med segregationsförklaringen då starka elever rimligen borde gynnas av att i högre grad omges av starka elever. Alltså måste det finnas fler förklaringar.

Sant är för övrigt att svenska elever presterade rätt bra i början/mitten av 90-talet, men inte i matematik - det har aldrig varit en särskilt stark svensk gren (även om det sett betydligt bättre ut än idag.

Slutligen kan man inte bortse från att flera andra saker inträffade samtidigt. Kommunaliseringen, sjunkande relativlöner för lärarna, ny läroplan, ny(a) lärarutbildning(ar) och ett nytt betygssystem är samtliga faktorer som kan ha lett till förändringar i resultaten. Inte minst förefaller gymnasieskolan ha havererat pga det märkliga kurssystemet.

Bo Malmberg sa...

- Nej, vår analys svarar på vilken roll skolvalet spelat och svaret är att skolvalet spelar en central roll för att förklara den ökande mellanskolsvariationen.

- " Andra anlyser av betyg tyder på att spridningen varit konstant under lång tid". Vilken är din källa? Jag vet inte vilken studie du hänvisar till. PISA är också den undersökning som ger oss den bästa bilden av vad som hänt under 00-talet. En bild som bekräftas av vår analys.

-Det är botten som fallit ut enligt PISA, och detta är vad man enligt forskning i USA ska förvänta sig när segregationen ökar. Om det varit så att starka individer gynnas av att samlas på en skola kunde det vara ett argument för att öka segregationen. Men enligt tillgänglig forskning är det inte detta vi ser. Däremot drabbas svaga elever negativt av ökande segregation. Resultatet blir att ökande segregation leder till sämre resultat generellt, vilket är vad vi ser i Sverige.

- Andra förklaringar: Kommunaliseringen, bör ha drabbat även avgångslelever 2000, men dessa klarar sig bra i PISA. Lärarlöner: Har vad jag förstår sjunkit sedan 1960-talet. Eller har du siffror på att dett är ett 2000-tals fenomen? Ny läroplan, kom 1994, kan inte förklara fall efter 2000. Nytt betygsystem, infördes också i början av 1990-talet, svårt att se det som en fökrlaring till försämringen efter 2000.

Därmot kan vi påvisa en ökad mellanskolsvarians från 2000 och framåt. Detta pekar på skolvalet som en central faktor.