I fredags hade jag en debatt-artikel i Göteborgsposten vad som förklarar att resultaten i svenska skola sjunkit så dramatiskt under 2000-talet:
Våra skolpolitiker står inför ett vägval. Antingen genomför man en omläggning av politiken som leder till att skillnaderna mellan svenska skolor slutar att öka eller också får man acceptera fortsatta försämringar i skolresultaten, skriver Bo Malmberg, professor i Kulturgeografi vid Stockholms universitet.
Läs mer
Artikeln bygger på en studie som OECD publicerade 2005 och som visar att en mer differentierad skola leder till sämre genomsnittsresultat. I Sverige har vi enligt PISA sedan 2000 upplevt just detta. Skillnaderna mellan skolor har ökat kraftigt, sociala bakgrundsfaktorer har fått ett större genomslag och resultaten har gått ned. Skolvalet är en viktig orsak till den ökade spridningen. I en ny studie som vi arbetar med ser vi att socialt utsatta grupper utnyttjar skolvalet i mycket mindre utsträckning. Ofta används skolvalet av svenksfödda, högutbildade och de som ej tillhör synliga minoritetet för att komma bort från lokala skolor med många utlandsfödda, få högutbildade, en hög andel synliga minoriteter, och många som är beroende av social bidrag. Genom skolvalet har man på detta sätt återskapat ett skolsystem som liknar det vi hade innan grundskolan genomfördes. Medelklassens barn slussas till skolor som öppnar för en fortsatt utbildningskarriär, medan underklassen finns i skolor där ambitionsnivån är lägre. Detta är ett system som enligt OECD visat sig ge dåliga genomsnittsprestationer. Den kunskapsstegring som Sverige åstadkom med införandet av grunskolan är vi nu på väg att förlora.
Min bedömning av den tillgängliga empirin är att evidensen till stöd för spridningsförklaringen är starka. Jonas Vlachos på bloggen ekonomistas håller inte med, länken är här. Till en del bygger hans argument på att andra undersökningar visar andra trender än PISA, men han hävdat också att de regionala trenderna som redovisas i PISA inte stödjer mitt argument. Han skriver:
Låt oss dock för sakens skull anta att PISA-resultaten om ökad spridning stämmer. Kan man därigenom dra slutsatsen att det är skolvalet och den ökade skolsegregationen som ligger bakom de försämrade genomsnittsresultaten? Om så vore fallet borde rimligen resultaten försämrats mest i storstäderna; det är trots allt där skolvalet är en realitet och det är i storstadsregionerna som spridningen mellan skolorna ökat. Figuren här intill förmedlar ett annat budskap: under 2000-talet har resultaten försämrats överallt och om något så har de fallit mest på landsbygden
Detta kan se ut som ett starkt argument, men frågan är hur långt det bär? Vlachos hävdar hans regionala siffror visar att OECD studiens slutsats om ett negativt samband mellan spridning mellan skolor och sämre resultat inte gäller i Sverige. Ett problem för Vlachos är att OECD studien jämför länder inte orter. Det är inte självklart att ett samband man kan se när man jämför nationella skolsystem också ska finnas när man jämför stora och små orter. Mest problematiskt är kanske hans implicita antagande om att en ort med mindre än 15000 innevånare inte påverkas av skolval. Enligt PISA går 40 % av de svenska eleverna i skolan i en ort med mindre än 15000 innevånare. Men är alla dessa barn verkligen hänvisade till den lokala skolan? Detta kan vi undersöka genom att istället för orter titta på hur svenska elever fördelar sig på över regioner av olika storlek. I Sverige finns det en sådan indelning, LA-regioner, som bygger på faktiska pendlingsmönster. Efter som skolval är en form av pendling finns det goda argument för att pendlingsregionens storlek ger en bättre bild än ortsstorleken av förutsättningarna för skolval. Låt oss anta att det i en region där det bor 100000 människor finns utrymme för ett skolval som kan ge differentierade skolor. SCBs siffror visar att 2009 så bodde 85% av avgångseleverna från grundskolan i regioner med med än 100 000 innevånare. Bara 3 % bodde i regioner med mindre än 20 000 innevånare.
Hur kan det komma sig att PISAs och SCBs siffror är så olika? Svaret är att många små orter ligger i områden där man lätt kan ta sig till betydligt större orter. Att som Vlachos peka på begränsad ortsstorlek som ett bevis för att skolor inte är differentierade håller alltså inte eftersom många av dessa orter ligger i regioner som påverkas starkt av skolval. Dessa data går att få fram, men innan man visat att kunskapstrenden för elever som inte påverkas av ökad differentiering utvecklas lika negativt som andra grupper kan man inte med något eftertryck hävda att OECD-studien är motbevisad,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar