måndag 21 februari 2011

Dålig kunskap om skoltrender

I gårdagens Agenda debatterade Lena Sommestad (s) den svenska skolans utveckling med Lotta Edholm (fp). Efter debatten har olika debattörer hävdat att Sommestad inte hade stöd för sina påståenden.
Några exempel:


 Peter Wolodarski 


@ 
@ jag reagerade på att Sommestad utan belägg gav det fria skolvalet skulden för resultatkrisen i svensk skola.



 Andreas Bergh 


Lena sommestad har sannolikt rätt i att folk före friskolorna uppfattade att alla skolor var lika bra. En illussion dock.

Thomas Böhlmark:

Lena Sommestad har en konstig syn på skolans utveckling under de senaste åren. Trots att ingen forskning hänvisar till det som hon säger, hävdar Sommestad att det fria skolvalet är en bidragande orsak till ökad segregation. Det är inte fallet, orsaken ligger i andra orsaker som bostadssegregation

Fakta i målet är följande:

1. Fram till 2000 låg svensk skola bra till kunskapsmässigt. Det visar bl a TIMSS studien 1995 och PISA 2000 . Enligt TIMSS låg svenska gymnasieelever i topp avseende matematik och naturvetenskap. Detta var elever som började i skolan på 80-talet och som alltså inte fått något betyg i mellanstadiet. Offer för flumskolan. Slutsatsen är att man inte kan skylla dåliga skolresultat på en socialdemokratisk flumskola under 1970-, 1980- och 1990-talen.

2. Det stora fallet i prestationer sker under 2000-talet. Detta visas tydligt i PISA 2003, 2006 och 2009 samt i TIMSS 2007.

3. Vad beror fallet på? Skolverket pekar på de ökade klyftorna mellan elever och mellan skola. Såhär såg det ut år 2000:
Sverige och Island har den lägsta "Between school variance", d v s kvalitetsskillnaden mellan skolor. Sveriges värde är 8,9. Att svenska skolor var likvärdiga är alltså inte någon "illusion" som Andreas Berg påstår utan att ha koll på de empiriska resultaten.

År 2009 har between school variance värde ökat till 21,7. I Finland däremot har skillnaden mellan skolorna minskat, från 10,7 till 7,7. 

De ökade kvalitetskillnaderna är ett problem eftersom de går hand i hand med försämrade genomsnittliga resultat. Detta är ett samband som gäller generellt för de länder som är med i PISA, se vår rapport http://www.suda.su.se/SRRD/SRRD_2010_11.pdf.

Kan kvalitetsskillnaderna kopplas till skolvalet? Ja, det visar den rapport som jag hänvisade till nyss. De ökande skillnaderna är nämligen knutna till den skola där man går, inte till var man bor. Ökande skillnader kan alltså inte skyllas på ökande boendesgregation som Thomas Böhlmark hävdar.

Det som står kvar är alltså att skolvalet lett till ökande skillnader mellan skolorna vilket i sin tur lett till sämre genomsnittsresultat. Det finns alltså belägg, tvärtemot vad Wolodarski påstår.

Varför har då skolvalet denna effekt? Mycket talar för att processen drivs av att svenskfödda föräldrar och utlandsfödda föräldrar med hög utbildning väljer bort skolor med en hög andel utlandsfödda och en hög andel synliga minoriteter. Detta visar vi i vår rapport "Ethnic segregation and performance inequality in the Swedish school system: A regional perspective".  Mekanismen har klargjorts av nobelpristagaren i ekonomi, Thomas Schelling. Enligt Schelling kan det räcka med en relativt svag preferens skolor med barn som domineras av den egna etniska gruppen för att det kumulativa resultatet av en valprocess kan bli en närmast total segregation. T ex om 90 % av alla svenskfödda inte har något problem med en skola där 10% av eleverna tillhör en minoritet men 10 % vill ha en en helt "vit" skola så kan resultatet av skolval bli att minoritetsandelen stiger mot 20 %. Med en så hög minoritetsandel reagerar ytterligare av de vita föräldrarna och väljer en annan skola och minoritetsandelen ökar ytterligare. Resultatet blir att ytterligare föräldrar finner situationen ohållbar och det enda jämviktsläget blir en helt segregerad skola. Att denna process kan ha tagit fart i Sverige visas av att de största kvalitetsskillnaderna mellan skolor uppstått i delar av landet där andelen synliga minoriteter är hög.

I Jordbromalmskolan som diskuterades i söndagens Agenda har vi sett en process som mycket liknar den process som Schelling analyserats. Sifforna nedan visar andel utlandsfödda i Jordbromalmsskolan, en ökning från 13% till 45% på 10 år.




1998 13%
1999 18%
2000 22%
2001 27%
2002 29%
2003 29%
2004 18%
2005 26%
2006 28%
2007 23%
2008 41%
2009 33%
2010 45%

Det fria skolvalet i den utformning det har idag driver alltså Sverige mot en situation med allt mer segregerade skolor och med sämre skolresultat. Det var inte detta vi utlovades när skolvalet infördes och det är knappast detta vi vill uppnå med de 273 miljarder som skattebetalarna satsar på utbildningsväsendet.




****


Idag tisdag sällar sig Barometern till de som ifrågasätter Sommestads analys.
Idag onsdag upprepar BLT att det visst fanns skillnader.

8 kommentarer:

Anonym sa...

En möjlig lösning - fast om den är politiskt möjlig vet jag inte - vore att helt enkelt lagstifta om en ickesegregerad skola. Ingen skola får ha en högre andel invandrare* än, säg, 10 procentenheter över kommungenomsnittet, och heller inte en högre andel infödda än samma gräns. Då kan man bevara det fria skolvalet - i den mån det nu är önskvärt - men har skolan man i första hand sökt till redan fyllt sin kvot av ens kategori så får man söka sig vidare. I den mån det uppstår längre skoltransporter genom detta så får samhället förstås stå för den kostnaden.

På detta sätt garanteras att ingen skola blir sämre än andra av segregeringsskäl åtminstone. Utöver fördelar för själva undervisningen torde en sådan här åtgärd dessutom göra underverk för den långsiktiga integrationen av invandrare.

* Med invandrare menar jag då utlandsfödd eller barn till två utlandsfödda.

Unknown sa...

Tack för klargörandet Bo, ditt resonemang och de redovisade resultaten talar otvetydigt för att skolvalet spelat en betydande roll. Jag som gymnasielärare sedan 10 år tillbaka har sett detta på nära håll, i Uppsala, där konkurrensen mellan skolorna nästintill är farsartat intensiv. Det absurda är att detta även gäller mellan kommunalt drivna skolor, kommunen vill alltså se en internkonkurrens som till mångt och mycket kan karaktäriseras som ren kapitalförstörning. Alltså den borgerligt ideologiskt präglade konkurrens för konkurrensens skull.

Ännu ett tack för att jag nu har hittat tillbaka till din blogg, den förra adressen jag hade fungerade ej. Jag ser fram emot att följa ditt resonemang och dina iakttagelser.

/Andreas

tjuven sa...

Utmärkt upplägg. Skulle egentligen inte behövas
några forskningsbevis.Vanligt sunt förnuft säger ju att sådant blir resultatet när man ger pengar till privata skolor.
Jag har ofta svårt att tro att borgerligheten verkligen vill skapa ett gott samhälle för alla, men med andra medel. jag får mest intrycket att de vill åstadkomma ett dom (dom sämre medborgarn) och vi ( de skarpa ,kunniga .bättre medborgarn) samhälle.
Man har ju svårt att tro att allt de gör drivs av illvilja . men det mesta de åstadkommit talar faktiskt för detta.
Detta är ett fundament och bör användas i argumentationen.

Eva Berglund sa...

Hej, Jag hoppas du uppmärksammar Johannes Åmans ledare i dagens DN

http://www.dn.se/ledare/signerat/skolval-slirigt-om-segregation

MVH

Eva Berglund

Anonym sa...

Vilket bra och klargörande inlägg! Om du har tid och lust tycker jag att ett debattinlägg av dig på DN-debatt vore alldeles utmärkt! De borgerliga ledarskribenterna ska inte tillåtas skriva felaktigheter hela tiden!

bergh sa...

Jag kanske missar något men både i er forskningsartikel och i detta inlägg tycks du sätta likhetstecken mellan ökade skillnader mellan skolor och sämre allmän kvalitet.

Eller som jag skrev när du twittrade om er forskningsartikel: Ni visar att "school choice seem to increase between-school variation of grades", inte att choice -> lägre kvalitet.

---------

Vidare undrar jag hur din graf som visar att sverige har låg "variation in student performance between schools" stödjer slutsatsen att svenska skolor var likvärdiga?

Student performance beror ju både på vad skolan gör och på elevernas socioekonomiska egenskaper!

mvh
andreas bergh

Anonym sa...

Om folk vill ha en segregerad skola måste vi väl låte dem göra det valet själva. Den marginaliserade gruppen har också samma möjlighet att välja en "bättre" skola, problemet är inte skolvalet!

(Ska staten verkligen behöva bestämma vad människor ska göra för val bara för vissa skolar blir "dåliga"? Incitament, incitament och incitament...)

Bo Malmberg sa...

@Andreas Ökad spridning och sämre resultat är korrelerade både i ländergenomsnitt (PISA) och över tiden i Sverige.

"Vidare undrar jag hur din graf som visar att sverige har låg "variation in student performance between schools" stödjer slutsatsen att svenska skolor var likvärdiga?" Har du läst PISA?