tisdag 22 februari 2011

Johannes Åhman måste läsa på bättre

"Var verkligen kvalitetsskillnaderna mellan svenska skolor försumbara 1990? " Undrar Johannes Åhman i sin krönika idag?  För 1990 finns det inga siffor men för 2000 visar PISA att Sverige var det land i EU som hade den lägsta variationen i resultat mellan skolor. 9% procent av variationen låg då mellan skolor, 91% på individnivå. Det kan man kalla jämförelsevis försumbart.


Från 2000 till 2009 har variationen i resultat mellan skolor ökat med 140% och nu är det Finland som har den mest jämna skolkvalitén. Den ökade spridningen kan inte kopplas till boendesegregationen eftersom den legat i stort sett still under 2000-talet. 


Spelar den ökade spridningen någon roll? Svaret på den frågan är ja om man får tro diagrammet nedan. Det visar kopplingen mellan mellanskolvarians och genomsnittliga skolresultat enligt PISA 2000, 2004 och 2006. Det man ser här är att ökade skillnader mellanskolor är kopplade till lägre genomsnitts resultat. En ökning av variansen med 13 enheter (vilket är vad Sverige har upplevt) skulle enligt detta samband leda till en försämring av PISA resultaten med 14 poäng. Den verkliga nedgången är 17 poäng. Statistiskt sett kan alltså så mycket som 82 % av nedgången kopplas till ökade skillnader mellan skolor.  Som Skolverket påpekar är det emellertid inte bara skillnaden mellan skolor som ökar, även skillnaden mellan studenter. Svensk skola står därför inför en kris som i sina viktigaste delar skapats under 2000-talet. 


Johannes Åhman hävdar att den ökade spridningen inte är ett problem. Ser han på samma sätt på de försämrade resultat som följer i den ökade spridningens spår?

Sambanden mellan ökande spridning och sämre resultat gäller både matematik, naturvetenskap och läsning.


Diagrammen är hämtade ur: School Choice and Increasing Performance Difference: A Counterfactual Approach av John Östh, Eva Andersson och Bo Malmberg, Stockholm Research Reports in Demography 2010:11, 

3 kommentarer:

Martin sa...

Hej,

Hur är PISA testen utformade? Kan det vara så att de lägre resultaten vid högre "between school variance" beror på att duktiga elever blir klustrade kring ett max resultat? Det är viktigt att tänka på att om resultaten i PISA testen inte är propotionellt relaterade till "kunskap" då betyder det inte all lägre genomsnitts betyg är det samma som lägre genomsnitts kunskaps nivå, är det något som säger att PISA testen är propotionellt relaterade till "kunskap"?

Finns det ett liknande samanband mellen "between student variance" och lägre resultat? Om anledningen till de lägre resultaten vid högre "between school variance" beror på "diminishing returns to knowledge" i PISA testen då borde det vara så att högre "between student variance" också leder till lägre betyg.

Om svaren på dessa frågor finns i artikeln ber jag om ursäkt för att jag inte läst den ordentligt.

MVH,
Martin

Bo Malmberg sa...

@Martin

Att utreda vad som ligger bakom sambandet mellan bsv och lägre resultat är inte gjort i en handvändning. Att proven är känsligare för skillnader i botten än i toppen skulle kunna var en faktor men man får väl utgå från att PISA instrumentets är kalibrerat så att det ska ge ett policyrelevant mått på kunskapskapsnivåer. En annan förklaring, givet att PISA mäter rätt, är att välfungerande skolor lyckas lära ut ett visst stoff men inte är lika bra på att förmedla "geni-kunskaper". Misslyckanden med svaga studenter kompenseras då inte av en höjning av duktiga studenter. Det kan till och med vara så att duktiga studenter lär sig stoffet även om skolan är dålig. Då kommer uppkomsten av sämre skolor att både öka spridningen och försämra medelresultaten.

Liknande samanband mellen "between student variance" och lägre resultat vet jag inget om, men det skulle kunna finnas en diskussion om detta i PISA rapporterna.

Kerstin sa...

Vet du något om hur det såg ut tidigare? Vi hade ju standardprov förr (eller har man fortfarande sådana?) som väl borde ha kunnat säga något om skillnader mellan skolor i de ämnen som standarproven gällde.