"Sverige har mest resurser i världen till skolan"

Enligt Jan Björklund har "Sverige har mest resurser i världen till skolan", Sydsvenskan, 2007-08-17.  Nu har OECD faktakollat honom. I "Education at a glance 2010" hittar vi svaret. Nedan är resultaten för jämförbara länder. Sverige ligger alltså långt från toppen, och under genomsnittet. Resursfrågan kan därför inte avföras från agendan när det gäller skolans kvalitet.

Källa: Education at a Glance 2010: OECD Indicators - © OECD 2010

Följande nya OECD länder är inte med i analysen: Hungary, Chile, Czech Republic, Mexico, Slovak Republic, Korea.

Skoldebatten

http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.556277-fria-skolvalet-behovs

Framsteg i skoldebatten

I en ledare i Göteborgsposten kommenteras idag Lena Sommestads argument om det fria skolvalet. Till skillnad från tidigare borgerliga inlägg har GP ledarskribent gått igenom PISA resultaten och kan därför konstatera att Lenas beskrivning av den svenska skolan är riktig.

Ledaren hamnar ändå i ett förespråkande av dagens system vilket är lite märkligt eftersom det betyder att man accepterar fortsatta försämringar i skolresultatet. Men det tar kanske ett tag innan man fullt inser konsekvenserna av de trender i den svenska skolan som nu uppmärksammas. Skolvalet har ju varit en hjärtefråga för borgerligheten och även del socialdemokratiska debattörer.

Det argument som ledarskribenten använder för att försvara dagens skolvalssystem är att boendesegregation gör det omöjligt att uppnå en integrerad skola om elever hänvisas till den närmaste skolan. Det kan vara så att GP här bygger på den studie som Anders Lindbom, min tidigare kollega vid Institutet för framtidsstudier, genomförde på data från 1990 till 2004.

Problemet med Lindbom studie är att den mäter segregation på kvartersnivå inte för faktiska skolupptagningsområden som ofta omfattar ett flertal bostadskvarter. Ser man till områden som motsvarar storleken på skolupptagningsområden för högstadieskolor så finns det i de flesta svenska kommuner mycket goda möjligheter att åstadkomma en social och etniskt integrerad skola. Med ett reformerat skolvalsystem där elever kan välja mellan olika skolhuvudmän inom ramen för en geografiskt sammanhållen "skolgalleria" finns det därför möjligheter att undvika de polariserande effekter som dagens skolvalssystem leder till. Det skulle skapa förutsättningar både för bättre resultat i svensk skola och ett samhälle med minskande inte ökande klyftor mellan samhällsgrupper.




(GPs ledarskribent ska ha beröm för att ta frågan seriöst. Tyvärr kan man inte säga detsamma om Sylvia Asklöf Fortells inlägg i Blekinge Läns Tidning eller om Alice Teodorescu inlägg i Barometern. Även KvP ger sig in i debatten men logiken i det inlägget är inte helt knivskarp.

Johannes Åhman måste läsa på bättre

"Var verkligen kvalitetsskillnaderna mellan svenska skolor försumbara 1990? " Undrar Johannes Åhman i sin krönika idag?  För 1990 finns det inga siffor men för 2000 visar PISA att Sverige var det land i EU som hade den lägsta variationen i resultat mellan skolor. 9% procent av variationen låg då mellan skolor, 91% på individnivå. Det kan man kalla jämförelsevis försumbart.


Från 2000 till 2009 har variationen i resultat mellan skolor ökat med 140% och nu är det Finland som har den mest jämna skolkvalitén. Den ökade spridningen kan inte kopplas till boendesegregationen eftersom den legat i stort sett still under 2000-talet. 


Spelar den ökade spridningen någon roll? Svaret på den frågan är ja om man får tro diagrammet nedan. Det visar kopplingen mellan mellanskolvarians och genomsnittliga skolresultat enligt PISA 2000, 2004 och 2006. Det man ser här är att ökade skillnader mellanskolor är kopplade till lägre genomsnitts resultat. En ökning av variansen med 13 enheter (vilket är vad Sverige har upplevt) skulle enligt detta samband leda till en försämring av PISA resultaten med 14 poäng. Den verkliga nedgången är 17 poäng. Statistiskt sett kan alltså så mycket som 82 % av nedgången kopplas till ökade skillnader mellan skolor.  Som Skolverket påpekar är det emellertid inte bara skillnaden mellan skolor som ökar, även skillnaden mellan studenter. Svensk skola står därför inför en kris som i sina viktigaste delar skapats under 2000-talet. 


Johannes Åhman hävdar att den ökade spridningen inte är ett problem. Ser han på samma sätt på de försämrade resultat som följer i den ökade spridningens spår?

Sambanden mellan ökande spridning och sämre resultat gäller både matematik, naturvetenskap och läsning.

Diagrammen är hämtade ur: School Choice and Increasing Performance Difference: A Counterfactual Approach av John Östh, Eva Andersson och Bo Malmberg, Stockholm Research Reports in Demography 2010:11, 

Dålig kunskap om skoltrender

I gårdagens Agenda debatterade Lena Sommestad (s) den svenska skolans utveckling med Lotta Edholm (fp). Efter debatten har olika debattörer hävdat att Sommestad inte hade stöd för sina påståenden.
Några exempel:

pwolodarski Peter Wolodarski 

@ 

@johannesf jag reagerade på att Sommestad utan belägg gav det fria skolvalet skulden för resultatkrisen i svensk skola.

drbergh Andreas Bergh 

Lena sommestad har sannolikt rätt i att folk före friskolorna uppfattade att alla skolor var lika bra. En illussion dock.

Thomas Böhlmark:

Lena Sommestad har en konstig syn på skolans utveckling under de senaste åren. Trots att ingen forskning hänvisar till det som hon säger, hävdar Sommestad att det fria skolvalet är en bidragande orsak till ökad segregation. Det är inte fallet, orsaken ligger i andra orsaker som bostadssegregation

Fakta i målet är följande:

1. Fram till 2000 låg svensk skola bra till kunskapsmässigt. Det visar bl a TIMSS studien 1995 och PISA 2000 . Enligt TIMSS låg svenska gymnasieelever i topp avseende matematik och naturvetenskap. Detta var elever som började i skolan på 80-talet och som alltså inte fått något betyg i mellanstadiet. Offer för flumskolan. Slutsatsen är att man inte kan skylla dåliga skolresultat på en socialdemokratisk flumskola under 1970-, 1980- och 1990-talen.

2. Det stora fallet i prestationer sker under 2000-talet. Detta visas tydligt i PISA 2003, 2006 och 2009 samt i TIMSS 2007.

3. Vad beror fallet på? Skolverket pekar på de ökade klyftorna mellan elever och mellan skola. Såhär såg det ut år 2000:

Sverige och Island har den lägsta "Between school variance", d v s kvalitetsskillnaden mellan skolor. Sveriges värde är 8,9. Att svenska skolor var likvärdiga är alltså inte någon "illusion" som Andreas Berg påstår utan att ha koll på de empiriska resultaten.

År 2009 har between school variance värde ökat till 21,7. I Finland däremot har skillnaden mellan skolorna minskat, från 10,7 till 7,7. 

De ökade kvalitetskillnaderna är ett problem eftersom de går hand i hand med försämrade genomsnittliga resultat. Detta är ett samband som gäller generellt för de länder som är med i PISA, se vår rapport http://www.suda.su.se/SRRD/SRRD_2010_11.pdf.

Kan kvalitetsskillnaderna kopplas till skolvalet? Ja, det visar den rapport som jag hänvisade till nyss. De ökande skillnaderna är nämligen knutna till den skola där man går, inte till var man bor. Ökande skillnader kan alltså inte skyllas på ökande boendesgregation som Thomas Böhlmark hävdar.

Det som står kvar är alltså att skolvalet lett till ökande skillnader mellan skolorna vilket i sin tur lett till sämre genomsnittsresultat. Det finns alltså belägg, tvärtemot vad Wolodarski påstår.

Varför har då skolvalet denna effekt? Mycket talar för att processen drivs av att svenskfödda föräldrar och utlandsfödda föräldrar med hög utbildning väljer bort skolor med en hög andel utlandsfödda och en hög andel synliga minoriteter. Detta visar vi i vår rapport "Ethnic segregation and performance inequality in the Swedish school system: A regional perspective".  Mekanismen har klargjorts av nobelpristagaren i ekonomi, Thomas Schelling. Enligt Schelling kan det räcka med en relativt svag preferens skolor med barn som domineras av den egna etniska gruppen för att det kumulativa resultatet av en valprocess kan bli en närmast total segregation. T ex om 90 % av alla svenskfödda inte har något problem med en skola där 10% av eleverna tillhör en minoritet men 10 % vill ha en en helt "vit" skola så kan resultatet av skolval bli att minoritetsandelen stiger mot 20 %. Med en så hög minoritetsandel reagerar ytterligare av de vita föräldrarna och väljer en annan skola och minoritetsandelen ökar ytterligare. Resultatet blir att ytterligare föräldrar finner situationen ohållbar och det enda jämviktsläget blir en helt segregerad skola. Att denna process kan ha tagit fart i Sverige visas av att de största kvalitetsskillnaderna mellan skolor uppstått i delar av landet där andelen synliga minoriteter är hög.

I Jordbromalmskolan som diskuterades i söndagens Agenda har vi sett en process som mycket liknar den process som Schelling analyserats. Sifforna nedan visar andel utlandsfödda i Jordbromalmsskolan, en ökning från 13% till 45% på 10 år.

1998	13%
1999	18%
2000	22%
2001	27%
2002	29%
2003	29%
2004	18%
2005	26%
2006	28%
2007	23%
2008	41%
2009	33%
2010	45%

Det fria skolvalet i den utformning det har idag driver alltså Sverige mot en situation med allt mer segregerade skolor och med sämre skolresultat. Det var inte detta vi utlovades när skolvalet infördes och det är knappast detta vi vill uppnå med de 273 miljarder som skattebetalarna satsar på utbildningsväsendet.

****


Idag tisdag sällar sig Barometern till de som ifrågasätter Sommestads analys.
Idag onsdag upprepar BLT att det visst fanns skillnader.